Åstoldialekt eller som dom säger
Ossttohldialäkkt
Skrivet och uppläst av Hasse Runegrund |
Så tãhla fôhlkêt fôr i tia
|
 |
För att lyssna på dialekten kan Du behöva: |
|
| Jag heter Hasse Runegrund och är uppväxt på Åstol, en ö som ligger
mellan Tjörn och Marstrand. Jag håller på och göra en ordbok från vår
dialekt till svenska. Ordboken kommer att innehålla ungefär 20 000
tusen ord som skiljer sig helt eller nästan helt från svenska språket.
Boken kommer att heta "Så tâhla fôhlkêt fôr i tia" (Så talade folket förr
i tiden). Je heddêr Hassê Runêgrunn å ä âppväkkst på Osstohl, e ö mälla Tjôrn å Masstrann. Je höllêr på å jôra e ohlbog frå vår dialäkkt te swännsgê. Ohlboga kåmmêr å innêhölla serrka 20 000 ohl såmm sgehljêr säjj helt ällêr nässtan helt frå swännsgê språgêt. Boga kåmmêr å hedda "Så tâhla fôhlkêt fôr i tia". |
|
| FÖRORD | FÔROHL |
| När man växte upp skilde öns folk på att ’prata fint’ och att tala öns tungomål. Fastän om man skrattade så smått åt dem som försökte "prata kultiverat" utan att riktigt klara av det, är jag inte riktigt klar över om man var speciellt stolt över vår dialekt. Man fick ju alltid tänka på att försöka ’prata bättre’ så att folk skulle förstå vad man sade när man gick till Göteborg för att köpa kläder och annat som man behövde. | Då enn väkkstê âpp sgerrdê öass fôhlk på å ’prâta fint’ å tâhla osstêhlêbo. Ännsgônt åmm enn sgrattaddê e lidê krann åd dåmm såmm fôrsjögdê ’prâta fint’ udann å rekktitt klâra å´t, ä je inntê rekktitt på de klâra mä åmm enn vâ särsjillt stöllt övêr enns ödialekkt. Enn fekk ju allti tänngka på å fôrsjöga ’prâta bättrê’ så att fôhlk sgullê fôrstå enn då enn jekk te Jötêbörrj fôr å tjöba khler å annt såmm enn tränngdê. |
| Inte så få hade nog den uppfattningen att öns mål är en dålig variant av det svenska riksspråket. En del av dem som hade ’kommit sig upp’ en smula och flyttat till t.ex. Göteborg, slutat att prata dialekt hyste också nästan ett visst förakt för sin hemorts dialekt. Man tyckte att uttalet var brett och vårdslöst. Till god utbildning hörde att göra sig av med en sådan försvårande omständighet som att ha ett dialekttalt uttal. | Inntê så få haddê nåkk dänn âppfattnenga attê öas måhl ä enn âvârt åttê swännsga rigssprågêt. Enn del å dåmm såmm haddê ’kåmmêt säjj âpp’ e lidê krann å fhlöttatt te teäkkssämmpêl Jötêbörrj, å lakkt å å prâta osstohlêbo, haddê âkkså nässtinnte ett vesst fôrakkt fôr sinn hemmorrts dialäkkt. Dåmm tökktê attê udtârt vâ brett å vårrsjlöst. Te go udbillneng hôrdê å jôra säjj å mä enn sönn belasstneng såmm å prâta osstohlêbodialäkkt. |
| Nu är det ju inte så att bygdemålet eller öarnas dialekter är en dålig variant av riksspråket. Bygdens eller öarnas mål är folkets språk, som självfallet har påverkats av olika faktorer, t.ex. att Bohuslän tillhörde Norge men var övervakat och kontrollerat från Danmark och Köpenhamn ända fram till år 1658, samt influerat av många ord från nationerna runt Nordsjön p.g.a. fiskarnas och sjöfararnas naturliga kontakter där, men som också har fått utvecklats i frihet p.g.a. öns tidigare isolering. | Nu ä de ju inntê så attê byggdêmårt ällêr öannês dialäkktêr ä enn âvârt åttê swännsgê rigssprågêt. Böggdass ellêr öannês dialäkktêr ä fôhlkêts språg, såmm nattulittvis hâr påvärrkatts åttê oliga fakktorêr, teäkkssämmpêl attê Bohuslän tehôrdê Nörrjê menn vâ styrt frå Dannmarrk å Tjöbênhammn ännda framm te år 1658, å påvärkkat åttê de månnga ohla frå de oliga lana rönnt Nohlsgön p.g.å. fessgarrês å sjöfârarrês natulia kånntakktêr där, männ såmm âkkså hâr fått udvekkhlatts i frihed p.g.å. attê öa fôrud vâ tämmêli åsgôrn frå fâsstlant å dåmm anndrê dialäkktêra på öannê rönntåmmkrenng. |
| Våra förfäder härstammar inte, som man kunde förmoda, från egentliga Tjörn, utan helt enkelt från bönder som hade fisket som binäring och som flyttade ut från Inlands Norra och Södra härad och från Lilla och Stora Brattön i Hakefjorden, då sillen gick till. De första inflyttade kom närmare bestämt från Tuverne i Lycke socken, Inlands Södra Härad, år1761, vid namn Simon Andersson med hustru Anna och barnen Karin och Anna. | Våra fôrfädêr kåmmêr inntê, såmm enn sgullê kunna tro, frå ejänntliga Tjôrn, udann frå bönnêr såmm haddê fessgêt såmm ett jåbb breve å såmm fhlöttadê ud frå Innlands Nordrê å Sönnrê härad å frå Lella å Stora Brattöa i Hâgêfjorn, då silla jekk te. Dåmm förrsjtê såmm fhlötta ud te Osstohl kåmm närrmarê bestämmt frå Tuvêrnê i Lykkê såkkên år 1761, ve nammn Simånn Anndêrsjsånn mä husstrua Anna å bârna Kârin å Anna. |
| Nästa bosättare kom från Stora Brattön, Inlands Norra Härad, vid namn Bengt Larsson och som gifte sig med Helena Larsdotter från Ödsmål, Solberga. Flera av Bengt Larssons syskon flyttade senare till Åstol. År 1773 fanns 4 familjer på Åstol, år 1780 9 fam., år1790 18 fam. och år1800 fanns 20 fam. med tillsammans 94 personer. Det är därför åstolsdialekten, ännu idag, skiljer sig ganska mycket från de dialekter som finns på öarna runtomkring, Dyrön, Tjörnekalv, Klädesholmen, och från tjörndialekten, men ganska lik dialekterna söder över och inåt land dvs. Inlands Norra och Södra Härad samt Västra Hisingens Härad inberäknat Öckerö kommun. | Nästê såmm fhlötta ud te Osstohl, kåmm frå Stora Brattöa, hann hettê Bänngt Lârsjsånn å såmm jefftê säjj mä Helena Lârsjdöttêr frå Össmåhl, Sohlbärrja såkkên. Fhlera åttê Bänngt Lârsjsånns sörrsjgênê fhlöttadê sinna ud te Osstohl. År 1773 boddê där 4 fammiljêr, år 1780 boddê där 9 fam., år 1790 boddê där 18 fam., å år 1800 boddê där 20 familljêr mä alla ihobräkknaddê 94 pärrsjonêr. De ä däffôr Ostohlêdialäkktên, änn idâ, sjgehljêr säjj tämmêhli så möt frå de dialäkktêr såmm finns på öanê rönntåmmkreng, Dyrrja, Törnêkahlv, Khleshôhlmên, å frå tjôrnmårt, männ tämmêli lig dialäkktêra sörövêr å innåd lan, de ve sijja, Innlanns Nordrê å Sönnrê härad å Hissengs Vässtra härad innberäkknatt Ökkrö kåmmun. |
| Riksspråket har sammansatts av ett antal mellansvenska dialekter, och hör egentligen inte hemma här i våra trakter. Det är mera av praktiska skäl som riksspråket växt fram. Man har velat ha ett enhetligt språk i tal och skrift i hela landet, vilket naturligtvis i och för sig är eftersträvansvärt. | Swännsgê rekkssprågêt hâr bâgatts ihob åttê nôa anntâhl mällannswännsjga dialäkktêr, å hör ejänntligên inntê hemma här i våra trakktêr. De ä mera åttê prakktisjga sagêr såmm rigssprågêt väkkst framm. Enn önnsjgadê hâ ett språg liga i tâhl å i sgrefft i helê lant, vekkêt nattulittvis i å fôr säjj vâ å streva ättêr. |
| Riksspråket har kommit till användning i alla officiella sammanhang, i skolan, i böcker och i tidningar osv. Det har mynnat ut i att dialekterna efter hand mer eller mindre råkat i glömska och nu knappast talas längre. Med tanke på den ordskatt som bygdemålen innehåller är detta mycket beklagligt. Men å andra sidan är det helt naturligt att ett språk som våra förfäder använde, inte längre kan hållas aktuellt. | Rigssprågêt hâr kåmmêt te annvänneng i alla åffisiälla sammannhanng, i sgorn, i bögêr å i tinnengêr å.s.v. Dehärrnga hâr lett te att dialäkktêra ettêr hânn mer å minndrê rågat i ghlömsga å nu knappt tâhlas länngrê. Mä tânngkê på dänn ohlsgatt såmm byggdêmåhla innêhöllêr ä de här möt bekhlâglitt. Menn å anndra sijja ä de helt nattulitt attê ett språg såmm våra fôrfädêr bråggaddê, inntê länngrê kann höllas ve liv. |
| Mycket av de gamla svenska dialekterna finns bevarat i olika arkiv. En hel del ordböcker över olika bygdemål har också kommit ut. Från vår byggd är litteraturen på detta område mycket minimal. Inte heller har alla ord av analoga stam tagits med. Skillnaderna ifråga om ordförråd, uttal m.m. inom socknarna i södra Bohuslän har inte beaktats, men många av de dialektord som är nedskrivna här används i kustregionerna i hela Bohuslän och speciellt i södra halvan av Bohuslän, men det finns också ord med som brukas i norra delen av Bohuslän. Våran dialekt är ett mellanting mellan västsvenska, danska och norska bygdemålen. | Månnga åttê de gammhla swänsga dialäkktêra ä bevâratt i oliga arrkiv. Enn hel del ohlbögêr åvêr oliga byggdêmåhl hâr âkkså kåmmêt ud. Frå vår böggd ä littraturn på dehärrnga åmmrådêt möt obetydlitt. Inntê hellêr hâr alla ohl åttê samma stamm tâtts mä. Olighedêra ellêr sgerrnan ifråwwa åmm ohlfôrråd, udtâhl m.m. innåmm såkknannê i sönnrê Bohuslän hâr inntê tâtts mä, männ månnga åttê dåmm dialäkktohla såmm ä nersgrevvna här hâr ellêr bråggass länngs kusstbânnt i helê Bohuslän änn i dâ, å särsjillt i sönnrê pârttên, männ de finns âkkså ohl mä såmm bråggass i nohlrê pârttên åttê Bohuslän. Vår dialäkkt ä ett hobkog åttê dåmm vässtswännsgê, dânnsgê å nörrsgê böggdêmåhla. |
| Jag har funnit ut att dialekten ligger närmast svenskan men i många ord ligger vi närmare danska språket än norska språket. ’Dialektbarriären’ mellan danska och norska språken i Bohuslän ligger ungefär i Koljefjorden mellan Orust och Bokenäset och vidare österut till strax norr om Ljungkile, Inlands Fräkne Härad i Uddevalla kommun. Från Bokenäset med Uddevalla stad, Lane Härad och norrut är mera påverkade av norska språket, men söder därom är mera påverkade utav danska språket. Under medeltiden var Bohuslän uppdelat i två administrativa delar eller förvaltningsområden, Ranrikesyssla eller Viken i norr och Älvsyssla i söder. Skiljelinjen mellan dessa distrikt gick ungefär där som jag har beskrivit här förut. | Je hâr fönnt ud attê dialäkktên leggêr närrmarrê swännsgê männ i månnga ohl leggêr vi närrmarrê dânnsgê änn nörrsgê. ’Dialäkktbarriärên’ mälla dânnsgê å nörrsjgê fôhlkmåhla i Bohuslän liggêr åmmtrännt i Kölljêfjorn mälla Orösst å Bogênesêt å vidarê össtêrud te strakks nohl åmm Jånngtjilê, Innlands Fräknê härad, i Uddêvalla kåmmun. Frå Bogênesêt mä Uddêvalla stâ, Lanê härad å nohlåvêr ä tämmêli påvärrkaddê åttê nörrsgê, männ sör däråmm ä mera påvärrkatt åttê dânnsgê. Unnêr medêltia vâr Bohuslän âppdelatt i två "administrativa" pârrtêr ellêr "förvaltningsområden", Rânrigêsyssla ellêr Viga i nohl å Älvsyssla i sör. Sgehljêlinnjên mälla dåmmhärrngê åmmrådannê jekk åmmtrännt där såmm je hâr besgrevvêt här fôrud. |
| Nog vore det eftersträvansvärt att vår urgamla dialekt inte blev helt bortglömd. Med den här lilla inspelningen vill jag i varje fall erinra om våra fäders dagliga språk, från någon gång från 1800-hundratalets mitt och fram till millenniumskiftet år 2000. | Nåkk sgullê de vära takknämmêlitt attê vår urgammhla dialäkkt inntê sga bhle helt börrtghlömmd. Mä dänn här lella innspelnenga vell je i vârrt fall påminna åmm våra fôrfädêrs dâglia språg, frå nôn gânng frå mettên åttê ârtonnhunndratârt ällêr attannhunndratârt å framm te tjöwêhunndratârt ällêr tjugêhunndratârt. |
|
Tack för förtroendet Hasse Runegrund |
Takk fôr fôrtroêndêt Hassê Runêgrönn |